Niklas tycker jag är tjock. Men han gillar mig ändå. Nej, låt mig rätta mig själv. Han älskar mig ändå. Fast jag är tjock. Och har ännu större bröst. Fast han gillar att påpeka att jag är tjock. Nej, fel igen. Han påpekar inte. Han retas. Han säger det på ett sånt där gulligt, snällt och bulligt sätt. Tjockis är ngt jag ofta får höra. Fast det är samband med ett busigt leende och i följd av en stor fet kyss. Så det är okej. Även fast han kallar mig tjockis när han snackar med andra. Eller säger rakt ut att jag är tjock. Men det är okej. För jag vet att han älskar mig ändå. Och jag älskar honom. Extra mycket för att han älskar mig.

Annie